onsdag 2 mars 2011

Passande titel

Jag fattar egentligen inte varför den här boken heter Kall som graven. Jag hittar ingen direkt koppling till intrigen. Men titeln har onekligen känts helt i takt med klimatet utanför dörren.

Det är ju något så trivsamt välbekant med engelska deckare. Jag har säkert lyssnat till, eller läst, någon annan bok om polisen Alan Banks, men uppenbarligen har han inte varit tillräckligt färgstark för att fastna i minnen. Men det gör ingenting. Jag har ändå haft det trevligt med de 16 cd-skivorna i den här lådan.

Det är inte överdrivet våldsamt även om baksidan utlovar "en värld av droger, sex och kriminalitet" när Banks letar efter polischefens förrymda dotter i London. Det är betydligt mer Morden i Midsomer än Mord i sinnet om jag ska ta en tv-referens. Det är trivsamt småspännande, utan att bli ens det minsta hjärtat-i-halsgropen-jag-måste-bara-höra-hur-det-går. Ganska typiskt engelskt alltså.

Thomas Bolme läser och det gör han med den äran. Det enda jag hakar upp mig på är att han envisas med att säga finangs, distangs, balangs och någon gång till och med garangti. Något dialektalt kanske? Bortsett från det gillar jag verkligen Bolme. Han gör inte för mycket teater av uppläsningen utan håller sig till att läsa medryckande och inlevelsefullt utan att skapa en massa irriterande röster.Bra där!

Fast nu är jag faktist väldigt sugen på en bok utan snö på omslaget. Jag har fått så nog av snö! En svettig sydstadsskildring vore perfekt. Gärna spännande. Några tips?

4 kommentarer:

Inkling sa...

Hoppsan, det var inte bara Bolme jag inte gillar här, jag tycker dessutom att Peter Robinson suger...
Nåja, man kan inte tycka lika jämt!

Ika sa...

Det hade jag kanske också tyckt om jag hade läst. Men när jag lyssnar spelar det mindre roll. Jag har inte alls samma krav på det jag lyssnar på som på det jag läser. Därför väljer jag alltid bort mina favoritförfattare när jag väljer ljudböcker.

Inkling sa...

Så är det nog, att man liksom kräver mer när man läser själv. Kanske jag ska våga prova något nytt...

Ika sa...

Varför inte? Men kanske inte Robinson då. Han är inte någon av mina storfavoriter heller. Men det finns inte så många ljudböcker på mitt bibliotek så alla deckarfavoriterna har gått åt. Nu är jag inne på sådant som "går att lyssna på utan att få tokspel".