torsdag 17 januari 2013

Trolltider

Småtroll som kan förvandla sig till ekorrar, lämlar och möss. Rävgubbar och stora elaka björntroll som vill ha lekande barn att titta på för att hålla sig lugna. Här finns en himla massa olika troll. De är smutsiga, ganska äckliga och mycket oberäkneliga. Många utav dem kan dessutom påverka människors tankar. Festligt värre!

Det finns mycket jag verkligen gillar med Stallo. Hela fantasin omkring trollen är kul och underhållande. Här får man förklaringen till varför John Bauer drunknade och en helt ny bild av radions Farbror Sven när det visar sig att Sven Jerrings änka har en hundra år gammal ekorre som lever i högsta välmåga. Intrigen med kidnappade barn fungerar också. Det är bara lite för mycket ord för min smak.

Gång på gång kommer jag på mig själv med att skumma text där huvudpersonen Susso är med. Jag struntar i vad hon äter, att hon pillar med sin snus, vad turisterna i hennes mammas souvenirbutik säger och hur hennes förhållande med Tobe utvecklas. Jag vill ha troll! Det är förstås en smaksak, men hade boken varit 100 sidor kortare hade jag gillat den ännu bättre. Fast man måste ju applådera någon som lyckas göra troll lite läskiga år 2013. Om det sitter en hare i trädgården och glor på mig utan att flytta på sig när jag kliver ut på altanen, kommer jag garanterat att fundera ett ögonblick eller två på om det möjligen skulle kunna vara... Men nej, troll finns ju naturligtvis inte.

Inga kommentarer: