Nu får det vara nog. Nog för att jag kan vara envis som en mula ibland, men någon gång måste man ju faktiskt ge upp. Kellerman funkar inte längre för mig.
Jag gillade verkligen debutboken När sista spärren släpper, men det var säkert tjugo år sedan. Då blev jag enormt förtjust i barnpsykologen Alex Delawares sidekick Milo Sturgis - en homosexuell polis som åtminstone då bröt mot de flesta stereotyper. En hårt arbetande fet slusk med förfärlig klädsmak kändes uppfriskande när de flesta bögar beskrevs som ytliga välputsade fjollor om de över huvud taget fick ta plats i film eller böcker.
Det var då. Jag har för mig att jag läste några böcker till i serien som jag tyckte var helt okey. Inte för själva deckarintrigerna, de var alltid löjligt tillkrånglade och omöjliga att tro på, men jag tyckte om vänskapen mellan Milo och Alex. Nu, några tusen böcker senare räcker det inte för att jag ska hålla intresset uppe.
Jag funderade ju på om jag hade läst Blodsband tidigare. Det hade jag nog inte, för jag kände inte alls igen upplösningen. Det trista är att jag redan börjar glömma bort historien trots att jag läste ut den igår. Ett dåligt betyg till både min läsförståelse och Kellermans förmåga att skapa en intressant intrig.
Uppenbart är i alla fall att Alex garanterat kommer att försättas i en livsfarlig situation och bli hotad åtminstone en gång i varje bok. Detta eftersom han envisas med att leka privatspanare och jaga efter personer som bara han misstänker. Inget fel med det egentligen, det är väl helt enligt normal deckarstandard. Problemet är att jag inte gillar Alex något vidare längre. Det kan helt enkelt inte vara bra när jag kommer på mig själv med att hoppas att huvudpersonen faktiskt ska bli skjuten och dödad av mördaren. Jag tar det som ett tecken på att jag är färdig med Kellerman.
För övrigt verkar titeln Blodsband vara aningen överutnyttjad. Jag tror att jag hittade 4-5 böcker med samma namn när jag letade bild. Har alla bra titlar redan tagit slut?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar