Kanske hade jag klarat att läsa ord som smittigt, äckelgegga och spändel (från Liseys story) om jag hade läst deras engelska motsvarighet? Troligtvis hade jag inte ens reagerat på SLP (den smygige lille pojken) om jag hade valt att läsa The Regulators istället för Väktarna. Jag önskar att jag hade gjort det!
Jag har sett den förut men aldrig brytt mig om att köpa den eftersom den hänger ihop med Desperation som också är ett lågvattenmärke i Kings produktion. Men att låna är ju riskfritt.
Nu är jag väldigt glad att jag aldrig slösat pengar på den här. För det är mycket tveksamt om jag ens kommer att orka läsa ut den. Här misslyckas King fullständigt med det han annars brukar klara av i sömnen; att få mig att bry mig om personerna. Jag skiter fullständigt i varenda en!
Allra roligast har jag med Fair extensions där djävulen är helt ointresserad av själar och istället vill ha rejält betalt för sina tjänster. Till ett konto i ett skatteparadis, förstås. Praktiskt nog maskerat som en välgörenhetsorganisation så att kostnaden kan dras av på skatten. Mycket underhållande.
Och så finns det ett efterord också. Bara en sådan sak! Nästan lika bra som förord ju. Jag älskar att läsa om hur, när och var idéerna till novellerna föddes.
8 kommentarer:
Just Kings böcker brukar bli väldigt misshandlade i översättningen. Speciellt om man läser lite äldre översättningar, vilket händer ibland trots att man borde veta bättre vid det här laget.
jag har lovat mig själv att aldrig mer läsa King på svenska, men tyvärr tar snålheten över ibland och så sitter jag där med en förfärlig översättning och förbannar mig själv...
Det är både jätteroligt och sorgligt att översätta Pennywise till Snåljåp. Hade faktiskt ingen aning om det.
Har inte läst King sedan jag var riktigt ung och tror inte att jag då reagerade på översättningen och var nog mest bara rädd. Fast nu är jag riktigt sugen på att läsa King igen men då på engelska. Är lite allergisk mot dåliga översättningar så det var skönt att få en liten varning här.
Anna - Oj, vad jag känner igen mig där. Det löftet har jag också gett. Och brutit. Att de gamla böckerna har lite taffliga översättningar kan man kanske förstå eftersom skräck verkligen inte var stort när hans böcker började översättas. Men senare. Varför skulle man vilja slarva med en av världens bäst säljande författare?
Lingonhjärta - Clownen Manne hade skrämt mig mer än Snåljåp. Men det jag undrar är om namnet låter lika fånigt på engelska. Vrider sig de amerikanska läsarna av generat obehag när de läser namnet Pennywise som jag gör av Snåljåp? Jag skulle absolut rekommendera att du läser King på engelska. Åtminstone tycker jag att de har ett mycket bättre språkligt flyt.
Haha, ja får nog hålla med om att clownen Manne måste vara mer skrämmande än Snåljåp. Jag kan inte tänka mig att Pennywise alls ger samma reaktion för betydelsen är inte ens detsamma som snåljåp. Ganska sorgligt att översättaren inte kunde komma på något bättre. Fast som du säger så var nog skräcken inte direkt stor då. Jag har för mig att det till o med sågs som B-litteratur när jag var ung. Kan i och för sig ha fel där men det kan förklara de dåliga översättningarna.
Som den käring mot strömmen jag är så tycker jag tvärtom, Snåljåp är ett riktigt läbbigt namn! Jag får inga associationer till clownen Manne, snarare Vilse i Pannkakan, Storpotäter sånt. Av någon anledning.
Där ser man! Kul med någon som protesterar.
Kanske hade jag inte heller reagerat om jag hade läst den på svenska först? Men nu är det för sent för mig. Min hjärna har blivit Pennywise-präglad och alla andra namn låter fåniga.
För övrigt var Storpotäten en av anledningarna att jag i stort sett bara åt ris under en lång period.
Det är mig ett stort nöje att härmed meddela att du fått ”THE LIEBSTER BLOG AWARD” av swedishzombie.com & därmed är både utsedd till kvalitetsblogg & samtidigt offentligt utskämd!
Du kan läsa mer om det här:
http://www.swedishzombie.com/2011/09/liebster-blog-award.html
GRATTIS! =)
Jag säger bara: Majsens barn
Skicka en kommentar